Nu har de varit här i en och en halv vecka och Nalla verkar trivas bra men Semlan ligger mest och trycker under sängen =/ Jag har dock ställt in både vatten och mjukmat till henne och hört henne både äta och dricka (och det får ju ses som framsteg att hon vågar göra det när jag är vaken =) Jag är näst intill hundra procent säker på att Semla varit på lådan också, då jag nu har två lådor: En med kattsand och en med toa-lätt som är pellets av pappersmassa. Nalla har provgrävt i toa-lätt, men gillar gruset bättre (den låda som nu står på toan) men här om dan hade någon varit på den andra lådan ändå. Tror Semlan vågar sig till gruslådan på natten också.
Jag insåg att jag hade byggt ett lite för bra gömställe under sängen och jag var orolig när jag inte såg Semlan, så nu har jag flyttat en låda så att jag kan se henne oftast, men hon kan fortfarande dra sig undan. Känns som om hon behöver tid på sig, och då ska hon få det också.
Bevis på att jag har en katt till. Detta är enda kortet jag tänker ta på Semlan fram tills hon bestämmer sig för att komma ut, vill inte stressa henne mer än nödvändigt (som när jag sätter in mat och vattenskål under sängen)
Nalla är en annan femma. Hon har hittat sin favoritplats i fönstret och älskar att titta ut på allt som rör sig där nere: I ett studentområde händer det nästan alltid saker. När jag inte är hemma så leker hon en del (ihopskrynklad matta när jag kom hem från träningen igår känns som ett säkert tecken på det). Jag brukar vakna mitt i natten, ibland av hennes grävande (hon är en grävmaskin, inte en katt) och ibland av annat. När jag vaknar av annat brukar jag ha en katt som sitter på golvet nedanför sängen och tittar upp på mig. Hon har även varit på besök i sängen (vid fotändan) minst en natt. Hon vågar sig även ut på promenader i lägenheten medan jag är hemma, särskilt om det finns godis eller blötmat på menyn.
Är kusten klar?
Verkar vara okej...
Mums vad gott det var med palm (och godis)
Ja, just det. Nalla har börjat äta av mina palmer (äter i detta nu på en av dem). Jag har sått kattgräs och hoppas på att det ska rädda mina växter lite. Det är i alla fall stora växter, så toppen kommer klara sig. Men detta, och att hon ser ut att ha väldigt lång hals, gör att jag ibland kallar henne för giraffkatt.
Hopp ner. Vad stökigt vår nya stödmatte har det. (Det är faktiskt det stökigaste hörnet av lägenheten, resten är relativt välstädat...)
Och in under sängen där man äter upp blötmaten som stödmatte ställt ut åt Semlan.
Tillbaka till säkerheten igen.
Nalla är verkligen en modig kisse, hon tillåter mig till och med att klappa henne med fjädervippan. Det känns skönt att en av katterna är lite mer framåt, för kanske hjälper det den andra på traven.
Söt-söta Nalla och hemliga Semlan! <3
SvaraRaderaSkönt att höra att det finns fler katter med arkeologambitioner därute. ;)