Steampunk-konvent i Alingsås

I helgen var jag i Alingsås på Sveriges allra första steampunk-konvent. För er som inte vet vad steampunk är kan man säga att det är en stil och en genre som tar inspiration från hur science fiction såg ut på 1800-talet. För att ge lite extra känsla till inlägget kan ni lyssna på den här låten medan ni läser det:

Originalplanen var att jag skulle åka till konventet med en kompis, men hon fick tyvärr förhinder och jag fick ta mig dit alldeles själv, en av de modigaste sakerna jag gjort i år. Jag hade visserligen träffat en del som jag visste skulle på konventet en eller två gånger tidigare, men det fanns ingen jag kände. Men konventet lockade för mycket för att stå över bara för att jag är väldigt introvert och beslutet att åka ångrar jag inte en sekund.

Folk hade extremt fina kostymer/dräkter på sig på konventet och på lördagen förgyllde vi Alingsås centrum med en steampunk-parad:

Och jag hade inte heller så pjåkiga dräkter. Den jag sprang runt i större delen av tiden var som en steampunk-samuraj:

Jag hade fått låna ett iaito (träningssvärd som inte är vasst) från en vän och det är första gången jag faktiskt hanterat ett metallsvärd ordentligt, så alla som kan nåt om svärd: snälla blunda för fel jag gör. Att springa runt med svärd i sidan är dessutom ganska opraktiskt, men det kändes ganska coolt att sitta och äta på en sushi-restaurang i den dräkten.

Min andra dräkt använde jag på balen som var på lördagskvällen och jag måste säga att jag (precis som alla andra) såg helt fantastisk ut:

Det var inte bara alla dräkter som var fantastiska, även människorna som bar dem var det. Trots att jag inte kände någon så kände jag mig väldigt välkommen av alla jag mötte. Att få nya vänner i den miljön var inte svårt, även för mig som inte är så social mot främmande människor. Sen hjälpte det att jag hade varit på lajvet Krigshjärta: Svart vatten i somras, för det gjorde att jag kände igen en del och en del kände igen mig och man hade ett gemensamt samtalsämne. (Kanske kommer jag berätta om lajvet för er nån gång här på bloggen framöver.) 

Nya vänner! (Och ett blogginlägg om steampunk vore ju inte komplett utan ett sepiafoto ;)

Konventet avslutades med en dräkttävling där jag övertalades att vara med (det behövdes inte så mycket övertalning egentligen). Jag trodde inte jag skulle vinna och det gjorde jag inte, men det var kul att både visa upp sig och se alla andra fina dräkter.

Vinnarna i dräkttävlingen.

Mycket mer hände på konventet, men jag måste ju ha nåt att berätta för er nästa gång vi ses. Jag hade i alla fall en fantastisk helg med fantastiska människor och det var givetvis tråkigt att åka hem. Men känslan av konventet den har jag kvar och jag känner mig gladare än jag gjort på väldigt länge. 

Tack till alla som var på konventet och gjorde det alldeles underbart! Syns nästa år i Gävle?

Fårskinnsbrottning

För ett tag sen köpte jag ett fårskinn på loppis som var tänkt som ett slit och släng-fårskinn som skullr följa med ut på lajv och liknande. Semlan hade dock andra planer:

Efter att fårskinnet hade besegrats bestämde sig katterna att det var deras och båda uppskattar det som sovplats (även Nalla som inte ens vågar kliva på fårskinnet inne i sovrummet).

En egen soffa

Nu har det gått ett par månader, jag är inte ens säker på vilket datum det skedde. Det var en stor förändring som egentligen bara innebar att jag behövde göra av med lite mer pengar, så kanske den inte var så stor ändå?

Så vad är det som har hänt? Vissa av er, kanske alla, vet redan om det, men eftersom det är en så viktig sak känns det som jag behöver nämna det på bloggen:

Jag har gått från att vara stödhem åt Nalla och Semlan till att vara ett föralltidhem.

Du har gjort vad?

Så nu har de en alldeles egen soffa och en alldeles egen människoslav (som de önskar vore lite bättre uppfostrad ;) Vilken resa vi har gjort sen jag såg dem på bild för första gången för nästan exakt tre år sedan ( på en månad sånär).

Första bilden jag såg på Semlan, 2010. Bilden är lånad från Östgötakatterna.

Första bilden jag såg på Nalla, 2010. Bilden är lånad från Östgötakatterna.

LinCon 2013

Under kristihimmelfärdshelgen var jag på mitt allra första konvent! Förbered på en lång post med många bilder.

LinCon är ett spelkonvent i Linköping under för alla sorters spel, men datorspelen får vara undanskyffade i ett litet hörn (fanns ett på plats i år, vad jag kunde se, men mer om det senare). Årets tema var steampunk (science fiction som den såg ut på 1800-talet) vilket passade mig utmärkt, då jag börjat intressera mig mer för den genren.

Det fanns massor att se och många butiker där man kunde gå och köpa ingenting. Fast jag köpte faktiskt en sak på lajvloppisen under första dagen:

En tennmugg att ha med på lajv, för jag ska tydligen bli lajvare i sommar.

Annat man kunde stöta på när man strosade runt på konventet var ett rum fullt av en pyramid:

Och Star Wars-ondingar med en jättefin R2-D2:

Film på R2-D2 ...

...som var radiostyrd.

Kunde ju inte låta bli att få ett lite nördigt foto på mig och R2.

Det fanns två olika sorters barer på konventet:

En spelbar där man kunde låna alla möjliga sorters spel. Den kom komplett med kunniga spelnördar som kunde tipsa om spel efter de kriterier man hade.

Och en tebar med fem sorters te (mer eller mindre en, om man som jag bara dricker grönt) där alla konventbesökare kunde ta sig en kopp te... så ofta som man kände ett tebehov (vilket blev väldigt ofta för mig). 

Blev man hungrig kunde man köpa sig en av de berömda LinCon-burgarna från grillen:

Vad gjorde jag mer än att strosa runt och dricka te? Jag spelade så klart en del brädspel, men vilka det var får ni veta i en senare post annars skulle det här inlägget bli större än enormt ;) 

Karin vann i alla fall första spelet vi spelade.

Vilket gjorde henne modig nog att ta sig an Dan med svärd. (Nah, de hade nog lekt oavsett ;)

Jag testade också på att boffra (som det kallas när man slåss med latexsvärd). Det kanske inte var en jättesmart idé med tanke på att jag hade ont i ryggen, men det blev inte värre av det. Lyckades träffa Dan ganska många gånger, troligen för att det var min första gång och jag blandade in väldigt mycket kendo, vilket var en stil han var ovan vid. Sen ska väl tilläggas att han träffade mig många gånger också.

Gick också på en föreläsning om normer i nördvärlden. Tyvärr var det en hel del tekniskt strul och en föreläsare som inte riktigt kunde hantera det. Annars är det ett intressant ämne, men jag hade gärna sett att det hade handlat om lite bredare än bara ojämnställdhet mellan kvinnor och män.

En kväll blev vi "tvångsrekryterade" till ett hysteriskt och roligt rollspel om en vaktstyrka på Forsmarks kärnkraftverk. Väldigt intressant upplägg då karaktärerna kunde röra sig mellan fem olika rum som representerades av var sitt bord med en spelledare.  

Genomgång efter spelets slut. Vad hände egentligen med det brinnande haschtaket, den obehöriga fulla tonåringen och den cyklande inspektören? Var kom alla zombies och zombie-noshörningar ifrån? Och varför sprängdes alla byggnader förutom reaktorhallen?

Det fanns ett riktigt datorspel på plats som var riktigt häftigt: Artemis spaceship bridge simulator Jag spelade det inte, men tittade på när en Star Wars-kille var kapten för Star Trek-modden och när Karin var andrekapten i Battlestar Galactica-modden. 

Artemis Spaceship Bridge Simulator, Battelstar Galactica-modden.

När jag tröttnade på att springa runt sökte jag mig nästan alltid till en plats: Stempunk-hänget:

Steampunk-hänget var ett tält fullt med stämningsfulla saker, dock får ni bara ett foto på utsidan, då jag kom på att jag skulle fota det lagom till att de höll på att plocka ner allt.

Steampunk-hänget var också en stor överraskning: Det var arrangerat av två personer som bodde i Nässjö! De och alla andra som hängde i tältet var jättetrevliga. Det gav mig mersmak för steampunk och troligen kommer jag åka på konvent i Alingsås i oktober och kanske på ett 1700-tals lajv också.

Efter fyra dagars konventande var det dags att lämna LinCon, men innan jag lämnade konventet tog jag ett kort på Tebarens statistik:

Det dracks ytterligare 8 liter te efter det här kortet togs. Antalet deltagare på konventet var enligt en post på fb-eventet 1012. Jag tror att jag åtminstone bidrog med 3-6 liter till statistiken.

En upptagen vår

Den här våren (läs vårterminen) har jag haft, och har fortfarande, extremt mycket att göra. 

Först och främst har jag jobbat 100 % och jag fick förlängning på jobbet från 31 mars till 31 oktober. Det känns jätteskönt och känns ibland nästan som en halv evighet bort, åtminstone om man tänker på jobbsökeriet.

Sedan läser jag en kurs om våtmarker och rinnande vatten i 50 % takt. Eftersom kursen är på hela 15 hp så sträcker den sig över hela terminen. Det är en bra och bitvis väldigt rolig kurs. Vi har varit på tre helgträffar där bland annat exkursioner till Tåkern och Ölands Alvar har stått på programmet. Men förutom att det varit roligt har det också varit slitigt, för det här är en kurs som verkligen kräver att man jobbar för varje liten poäng, precis som det egentligen ska vara. Dock innebär detta att i kombination med jobbet är min sysselsättningsgrad 150 % och det känns. Jag har fått sätta större delen av resten av mitt liv på paus, så rollspel, träning, diverse pysselprojekt och bloggande är några av de saker som fått stryka på foten. Som tur var får jag stöd av mina föräldrar, bland annat i form av matlådor, annars tror jag inte att jag hade orkat slutföra kursen. Jag rekommenderar kursen om man läst ekologi (eller nåt annat relevant ämne) men jag rekommenderar inte att men pluggar 50 % samtidigt som man jobbar 100 %, särskilt inte under en längre period.

Jag har lite ledig tid också, men den spenderar jag mest med att slöa och gosa med katterna för att kunna ladda batterierna lite. Ja, när jag inte är på LinCon då, men mer om det kanske det blir i ett senare inlägg

Mys i soffan med Nalla (jag är det som är blått i bilden), ett bra sätt att ladda batterierna på.

Semmeldagen

Semmeldagen måste ju vara Semlans egna dag.

Grattis, lilla sötnosen!

Firar man med torkad fisk behöver man inte bry sig om man blir snygg eller ej på bild ;)

Nästan tre år har gått

Detta var vår morgonritual strax innan jul. Nu har Nalla tyvärr gått och blivit avundsjuk och det är oftast bara Semlan som hälsar på mig på morgonen (Nalla och jag får ta igen det på andra tider under dagen)