Baksidan med att ha katt

Igår var en ganks bra dag. Jag tog mig till Team-dagarna (arbetsmarknadsdagar) på skolan tillsammans med Lisa. Målet var att hitta massa roliga gratissaker, vilket lyckades. Lite oväntat var att jag hittade fyra företag som jag ska kolla om jag kan söka jobb hos. Oväntat med tanke på att Team-dagarna riktar sig till civilingenjörer och ekonomer. Sen att anledningen till att jag pratade med de flesta av dessa företag var att jag ville ha gratissaker spelar ju egentligen ingen roll ;)

Sen fick jag besök av Malin från Östgötakatterna som kom med mat och sand samt ett medel som heter FortiFlora som vi hoppas kan stabilisera Nallas mage lite. Hon har varit lite krasslig i och med foderbytet. Även om Malin och jag pratade om ganska allvarliga saker (och att ingen katt hade lust att komma fram) så var det väldigt trevligt att träffa henne.

Sedan var det dags för kendo. Det var en riktigt rolig träning och vi hade besök av en Japansk tjej som bara var i Sverige tillfälligt för att hälsa på sin syster :D (Om jag har fattat det hela rätt så har hennes syster tränat med oss ett par gånger och hon pluggar i Sverige. Jag har dock inte lyckats gå på ett pass där hon har tränat, på grund av den långdragna förkylningen). Förutom att det var jättekul med besök så hade det också hänt något med min kendo. Förra helgen var jag på juniorläger med fyra av våra juniorer och vi fick köra mycket grunder (En utförligare rapport omlägret kommer i ett senare blogginlägg). Jag trodde att det inte var grunder jag saknade inför min 2 dan-gradering, men tydligen hade jag fel. Det var i alla fall en härlig känsla när näst intill alla mina stora men satt perfekt under passet och jag var lite förvånad över det också. Sen under ji-geiko så försökte jag att ha fokus och inte ösa på som en galning och göra två-stegs-tekniker. Jag blev dock mest frustrerad över att jag inte lyckades med två-stegs-teknikerna, så de blev väl lite sådär... Det känns lite stressande att veta att två-stegs-tekniker är nödvändiga för att man ska klara 2 dan-graderingen... Efter passet blev det bastu och vi bastade länge. Så när jag tog mig hemåt var jag ganska matt, på ett bra sätt.

Sen var det det där med baksidan med att ha katt... För när jag kom hem så stank det i lägenheten: Någon av katterna hade bajsat utanför lådan. Jag vet inte riktigt hur det hade gått till, för det låg bajs på flera ställen i lägenheten, men jag är säker på att det var en olycka och inte protestbajsande. Så det var bara att ta och städa, trots att jag var så trött. Semlan hjälpte till lite genom att nosa och krafsa där det var äckligt (dvs bajs) men hon hjälpte inte till tillräckligt bra igårkväll för idag visade hon ytterligare ett ställe där hon tyckte att det borde städas. Men även om sånt här händer ibland så överväger fördelarna nackdelarna med katterna.

Nalla styr upp bloggen

Ja, nu är det Nalla som skriver här igen, men vad ska man göra när matte inte gör sitt jobb och skriver på bloggen?

Idag ska hon iväg och gör konstigheter. Hon har försökt förklara det för mig och det verkar som det hon gör innebär att låta högljutt, vifta med de där intressanta pinnarna och ha på sig kläder som luktar intressant.  Det ska tydligen vara nån typ av lek. Dessutom ska hon göra det tillsammans med minimänniskor den här helgen.

Men jag måste ju berätta hur fräck matte har varit. Hon bjuder dels gång på gång in min nemesis till vårat hem och även andra människor. Nu senast var det samma människa som tydligen ska vara betjänt åt oss den här helgen. Människan frågade om det var okej om hon försökte klappa mig och matte sa okej. Vilken fräckhet! Jag gick så klart inte med på det.

Uppenbarligen en photoshopad bild, det ser ju vem som helst för det där skulle jag aldrig gå med på.

Sen har matte börjat klappa på mig också trots att jag inte ligger ner. Det är jättekonstigt för det är ju så fel, men ganska skönt ändå... Fast jag måste ju se till att hon inte tror att hon kan göra vad som helst med mig, så jag ser till att visa att det inte är okej då och då.

Spinn!

Det är inte så lätt att blogga när det känns som om det inte händer nåt, varken i mitt liv eller i katternas. Det har ju självklart hänt saker sedan jag bloggade senast: Jag var och badade i Linköpings badhus tillsammans med min syster och fick hälsa på min systerson Albin både före och efter badet. Sen var jag på växtmarknad med Olle, där jag åter igen träffade på Josefin och Albin, den här gången bara en kort stund. Hela marknadsbesöket slutade i en tur i Vallaskogen och ett halvtkilo svamp av sex olika ätliga arter. Olle tog massa fina bilder under dagen och ni kan se några av dem här (tryck "Prev" uppe i vänstra hörnet för att komma till nästa bild).

Men jag har faktiskt nåt att blogga om när det gäller katterna också. Idag gjorde Nalla ett tydligt framsteg: Hon spann!!! Och inte bara det, utan hon sökte sig mot min hand och lät mig klappa trots att hon stod upp (hon brukar alltid springa iväg annars).

Nu ska ni inte tro att det var särskilt vänligt eller gosigt: Nalla var jätteirriterad på mig och försökte hitta en öppning så hon kunde slå till. Jag tror hennes problem var att jag hade hittat precis rätt ställe att klia på, men samtidigt var hon inte helt bekväm med situationen även om det var såååå skönt. Det är inte alltid lätt att vara katt.

Nu kommer det bli (fortsatt) hårdträning i klappande.

En framtida spinnmaskin?