Jag sätter den inom citationstecken eftersom jag ännu inte kan ta ut min examen. Men i fredags redovisade jag i alla fall mitt mastersarbete och inte bara jag, utan alla biologmastersstudenter som gjort sitt examensarbete. Till denna stora dag hade både mamma och pappa och min syster och hennes man (och deras son, men han var för liten för att vara med på framläggningen) tagit sig till Linköping.
Det var en dag med lite blandade känslor: nervositet, glädje och lite sorg när jag tänkte på att många av personerna som var där, folk som jag räknat som mina klasskamrater, kommer jag aldrig träffa igen :(
Alla mastersstudenter som presenterade sitt examensarbete i fredags. De tillhör programmen "Ecology and the Environment" (mitt program), "Applied Ethology" och "Molecular Genetics and Physiology".
Själva redovisningen gick bra och det kändes som publiken (förutom mamma och pappa som inte förstod den då den var på engelska ;) uppskattade den. Om det är någon som är intresserad av att se den, men som missade den i fredags så finns den inspelad:
Sedan på kvällen bar det iväg hemhem till Nässjö, för på lördagen hade jag examensfest med massa inbjudna släktingar. Dock stod jag inte i centrum i mer än någon minut på festen, för det fanns två lurkar som snodde rampljuset: Min systerson Albin och min kusins son Melker, båda drygt ett år (med Melker tre månader äldre). Men det är inte så viktigt för mig att vara festens mittpunkt. Det viktiga är att alla har trevligt och det verkade folk ha.
Självklart fick jag fina blommor i present. Solrosen och blommorna i den låga krukan fick följa med upp till Linköping. Vi får se om de överlever att bo tillsammans med mina marodörer...
Nu är det bara två veckors hårt arbete kvar, sedan har jag ingen aning om vad jag ska göra.
