Att göra en skattjakt

Vad behöver man för att anordna en riktig skattjakt?

Jo, en hel del förberedelser:

Ett rymdägg 

En robothund i rymdägget som behöver hjälp med att hitta skatten

En karta på kaffepatinerat papper...

Nej, vänta! Två kartor! (Ej skalenliga)

Och en skatt så klart.

Sen var det dags att springa runt i Skogslund och gömma skatten och ledtrådarna.

Fast att göra en skattjakt utan nån som kan jaga reda på skatten verkar ju onödigt? Jo, men nu skulle min äldsta systerson Albin, som blir 5 år nu i vår,  besöka sin mormor och morfar i Skogslund under sista helgen i april. Den här skattjakten (inklusive skatten) var min födelsedagspresent till honom:

Det började med att det låg nåt konstigt bland Morfars påskliljor.

Ett rymdägg med en robothund och en skattkarta!

Bäst att följa kartan.

Första kartan ledde till en till karta, och en nyckel. Kan man öppna skatten med den tro?

Den andra skattkartan ledde till stallet och sa att man skulle leta "högt, högt upp". 

Kan skatten finnas på höloftet?

Kan det verkligen finnas en skatt här? Morfar trodde inte det och tyckte att de skulle gå ner igen.

Men precis då hittade Albin skatten längst bort i höet!

Dags att öppna skatten. Vad kan finnas i den?

Hästarna hoppas på att det är mat till dem.

Men det var det inte, utan det var ett paket till Albin.

Och det var slutet på skattjakten. Kvar var bara paketöppningen och där fick jag inga bra bilder. Jag tror både Morfar och Albin hade riktigt roligt på skattjakten och den tid jag la på förberedelserna gav utdelning (även om Albin inte vet att det var jag som fixade den, men det gör ju inget eftersom han inte lär hålla koll på att han inte får nån annan födelsedagspresent av mig). Men vad var det egentligen i paketet som var skatten?

En bok såklart! En som var riktigt rolig att läsa högt ur :)

Mars

Här kommer ett litet utdrag av vad jag gjorde under mars månad (varning för spretigt inlägg). Bland annat fyllde jag år och fick fina blommor att ha i mitt köksfönster:

Jag passade också på att påbörja det årliga vårprojektet: mocka hästarnas hage.

Stor del av min födelsedag ägnades åt detta och då var det till och med så varmt att jag kunde gå i t-shirt ute. Sen kom regn och kyla igen, så mockningen har fått stå på paus ett litet tag.

 Före och efter. Det är mycket bajs som ska tas bort, men snyggt blir det. Det här är bara en liten del av det jag hann mocka och det var flera platser som såg ut så här.

Sista helgen mars var jag på besök uppe i Stockholm hos min syster och hennes familj. Där besökte vi trädgårdsmässan och jag fick inspiration till den trädgård och balkong jag inte har... (en dag i framtiden så). 

Lite fanns ju som man borde kunna göra även utan balkong.

Men huvudanledningen till mitt Stockholmsbesök var för att jag och min syster skulle gå på konserten "We come in peace" med KTH akademiska kapell. Det var en konsert med enbart sciencefiction-musik. Det var en hel del bekanta stycken och en del nya. Höjdpunkterna för mig var att få höra en teremin live, Battlestar Galactica-musiken (både från gamla och nya serien) och att jag för första gången fick höra och se Star Trek-musik live. För mig handlar konserter lika mycket om visuella intryck som de audiella, då man kan få hintar om saker att lyssna på i musiken som man helt hade missat om man inte sett musikerna. De musiker jag tycker är roligast att titta på är slagverkarna då de gör så mycket olika grejer. Det var en riktigt bra konsert och den lämnade mig med känslan att jag borde utöka min nördallmänbildning lite. Specifikt borde jag se en eller några av Alien-filmerna och åtminstone miniserien Battlestar Galactica.

The Shape of Things to Come från Battlestar Galactica var en av mina favoritstycken från konserten (här är dock originalet)

Pimp your symaskin

Jag har kommit fram till att jag vill sy mer och då ville jag inte inte behöva släpa symaskinen ut och in ur garderoben. Så därför har den fått stå framme på mitt vardagsrumsmatbord (som jag ändå inte använder särskilt mycket). Men det såg inte så roligt ut med symaskinsöverdrag i mjukplast och en frottéhandduk under som inte dämpade ljudet från symaskinen. Droppen som fick bägaren att rinna över var att knappnålarna tyckte som att fastna i frottéhandduken.

Före (rekonstruktion)

Före (rekonstruktion)

Så här blev det efteråt med nytt symaskinsöverdrag och -underlägg. Har även placerat dit en extra lampa och organiserat mina sybehör bättre i lådor.

På ena sidan av överdraget finns en öppning för sladden som går att öppna och stänga med kardborreband. 

Och på andra sidan en ficka där man bland annat kan ha instruktionsboken till symaskinen.

Underlägget består av två lager fleecefilt och två lager bomullstyg och dämpar min ganska högljudda symaskin riktigt bra. Det har också två fickor där jag kan lägga saxar, sprättar, måttband och annat. Väldigt smidigt.

En nåldyna som knyts fast på symaskinen är en av de mest praktiska förändringar jag gjort. Är ganska skönt att inte ha nålarna liggandes framför symaskinen för att jag inte vet var jag ska lägga dem efter att jag tagit ut dem från tyget.

En förlängd linjal på symaskinen tänkte jag kunde vara praktiskt. Det var enkelt fixat med ett pappersmåttband från Ikea, en sax och tejp.

 

Så nu ser det ut så här när jag ska sätta mig och sy.

Det finns en sak som fortfarande saknas och det är nåt att lägga småtrådar och annat skräp i, men det kommer nog så småningom.

Mycket av inspirationen till det jag gjort har jag fått när jag surfat runt på Pinterest. Det är ett bra ställe att skaffa inspiration på.

Prolog - ett lajvkonvent

I helgen som varit var jag i Västerås på lajvkonventet Prolog tillsammans med ungefär 400 andra lajvare. Det var första gången jag var på det här konventet och min tredje riktiga närkontakt med lajvsverige. De två tidigare var lajven Krigshjärta 6 (2013) och Operation Java (2014). Det här är också första gången jag lämnat ett lajvrelaterat evenemang utan att känna mig besviken. Jag och lajv har ett än så länge komplicerat förhållande: jag gillar idéen, men hittills har jag inte haft riktigt roligt på ett lajv. Därför känns det bra att konventet lämnade en bra känsla efter sig, men det var ju trots allt inte ett lajv.

På Prolog hände en massa saker, även om vi missade de första programpunkterna på fredagen då vi begav oss från Linköping ungefär när konventet invigdes. Men det gjorde inte så mycket, för jag prioriterade gott resesällskap framför extra tid på konventet. Efter en ganska lång resa som bland annat involverade möte med ett hundratal bilar som såg ut att vara hämtade ur en postapokalyptisk värld (om någon vet vad det handlade om vill jag veta. Jag har senare fått höra att de även passerade Jönköping) så var vi framme. Vi började med att bli indragna i en miniminiworkshop om hur man gör en rundfläta med fyra trådar och två personer.

Jag var även på två längre workshops under helgen: En om att bekänna, skvallra och gräla på lajv och en om broderier där vi fick testa på lite olika sorters stygn. Men annars känns det som jag mest ägnat helgen åt att prata med folk, både sådana jag känner (fast de var få), sådana som var vagt bekanta och sådana jag inte kände alls. Och det är de här samtalen som gett mig mest i helgen. Dels gör det väldigt mycket för mitt självförtroende att jag vågar prata med okända människor, då jag inte är så utåtriktad och dessutom ganska socialt otränad i och med att jag är arbetslös. Sen gav det även en inblick i lajvvärlden och alla coola saker i den och en del diskussioner kring de frågor som jag har på grund av mina dåliga lajverfarenheter. Sen pratades det givetvis en del strunt också, men det är ju också trevligt.

Slutsatsen jag har dragit av konventet är i alla fall att jag kommer ge lajvandet en liten stund till på sig att leverera en fantastisk lajvupplevelse och att jag ska hjälpa den på traven när jag befinner mig på lajv. Det finns chans att det blir i år då jag har tre lajv som presenterades på konventet som jag är sugen att åka på:

• Projekt Lazarus: Spiraltornets fall. "Lajvet som säger ja". Jag brukar beskriva genren som "very high fantasy" och jag har bara hört bra saker om tidigare lazarus-lajv.
• Gudars Skymning. Endagslajv som är inspirerad av Neil Gaimans American Gods.
• Något Harry Potter-lajv. Verkar finnas ett par och det verkar vara en trevlig värld att lajva i.

Jag tog inga bilder på Prolog, men här har ni en trailer till en dokumentär om lajv som jag såg under Prolog:

Helgen slutade inte jättebra med två timmars förseningar i tågtrafiken. Som tur var var vi ett gäng lajvare som var på väg åt samma håll och som kunde hålla varandra sällskap. Helgens enda bild togs under väntetiden för att jag var lite bitter på att Espresso House har så dåligt utbud på glutenfritt:

Två minisallader var det enda som fanns i matväg hos Espresso House om man ville ha glutenfritt. (De smakade helt okej, får jag väl lov att erkänna)

Prolog har lämnat mig inspirerad både till lajvande och hantverkande så det kändes helt klart värt att åka.

En vinterhälsning från Nalla

Jaha, då var det jag, Nalla, som fått ta över knapparna här igen eftersom matte inte haft tid och ork att uppdatera den här bloggen på ett helt halvår. Och just nu far hon runt och säger att hon vill starta året perfekt och inte har tid, nåja, tur att jag är här så att jag kan bota er Nalla-abstinens.

Här får ni mig bakifrån och framifrån samtidigt. Hoppas det känns lite bättre nu. 

(Matte ropar att jag inte ska glömma bort Semlan. Okej då, jag kommer berätta lite om Semlan också.)

Semlan och jag har det fortfarande bra, även om matte är retsam ibland (varför bråkar hon  bara med mig och inte med Semlan?). Hon har också varit hemma en massa och verkat lite nere. Förstår inte varför, hon kan ju spendera så mycket mer tid med oss nu. Och hon är ganska bra på att fylla på goskontot när det är tomt. Tror ni inte på mig? Titta på de här filmerna då, så får ni se vad duktig vår matte har blivit på gos:

På tal om tomt goskonto så var det en massa ljus och smällar utanför här om natten. Matte kallade dem raketer och de måste ha sugit ut goskontot så det var alldeles jättetomt för att jag blev så gossugen att jag kelade jättemycket med både matte och hennes gäst medan de tittade på raketerna. Om raketerna var läskiga? Inte alls, eller, bara att titta på. Semlan den fegisen låg däremot under sängen nästan hela dagen.

Matte hittar på tokiga saker när dagarna verkar helt normala också. Hon har till exempel fått för sig att hon ska börja lyfta mig! Eftersom det är tydligt att jag inte kommer kunna träna henne till att vara en perfekt betjänt låter jag henne hållas och hon brukar släppa ner mig när jag stretar emot och gör hon inte det försöker jag bita henne för att visa vem som bestämmer. Det kan faktiskt nästan vara mysigt att bli buren på ibland och då kan jag stanna en hel halv minut. Fast berätta inte för matte att jag tycker det är okej!

Nu har ni fått en liten uppdatering om oss. Jag, Semlan och matte vill också skicka en försenad jul- och nyårshälsning till Originalmatte som tog in oss och de andra Östgötakatterna så att vi slipper frysa i det ruskiga vintervädret.

Riktigt sura citroner

"When life gives you lemons,

throw them back, hard"

För drygt en månad sen gav världen mig två riktigt sura citroner, vilket har inneburit en ganska jobbig tid för mig sen dess:

Citron nr 1: Glutenintolerans

Efter nästan ett år med dålig mage gjorde jag ett läkarbesök. Ett blodprov från besöket visade positivt för celiaki, i dagligt tal kallat glutenintolerans. Jag har även fått göra en biopsi (gastroskopi är otrevligt), men inte fått tillbaka svaret så jag är inte diagnoserad ännu, men testet man gör på blodprovet har hög sensitivitet så sannolikheten för att jag är glutenintolerant är hög.

Så vad innebär detta för mig? Jo, jag kommer aldrig kunna äta något som innehåller vete, råg och korn, även ej glutenfri havre går bort då den får innehålla 5 % andra sädesslag.

Citron nr 2: Jobbet

Jag fick reda på att jag inte fick tjänsten som jag sökt på jobbet (som till stor del innebar samma arbetsuppgifter som jag har idag) och samtidigt fick jag reda på att jag inte får förlängning. Detta var ett riktigt jobbigt besked, för jag trivs väldigt bra på min arbetsplats där jag arbetat i ca 1,5 år. Det finns också andra omständigheter som gör det särskilt jobbigt. 

Så nu är jag arbetssökande igen, och arbetslös efter den sista juni om inget dyker upp innan dess.

Det löser sig

Så detta är de två riktigt sura citronerna som livet har gett mig under den senaste tiden. De är inte omöjliga att hantera och glutenintoleransen är till och med ganska lätt så länge det är jag själv som lagar maten och bakar. Det är när man äter ute, är på besök hos nån annan eller när någon annan ordnar fika som det är jobbigt och jag känner mig krånglig som ska ha special.

Jobbet är jobbigare, men även det kommer att lösa sig. Jag har nu erfarenhet som gör att jag är betydligt attraktivare för arbetsmarknaden nu än jag var förra gången jag var arbetssökande. Jag hoppas bara att det dyker upp några jobb att söka snart, för just nu är det i princip stiltje på sökbara ekolog-jobb.

Så allt kommer att lösa sig, men just nu är det fortfarande ganska jobbigt.

Steampunk-konvent i Alingsås

I helgen var jag i Alingsås på Sveriges allra första steampunk-konvent. För er som inte vet vad steampunk är kan man säga att det är en stil och en genre som tar inspiration från hur science fiction såg ut på 1800-talet. För att ge lite extra känsla till inlägget kan ni lyssna på den här låten medan ni läser det:

Originalplanen var att jag skulle åka till konventet med en kompis, men hon fick tyvärr förhinder och jag fick ta mig dit alldeles själv, en av de modigaste sakerna jag gjort i år. Jag hade visserligen träffat en del som jag visste skulle på konventet en eller två gånger tidigare, men det fanns ingen jag kände. Men konventet lockade för mycket för att stå över bara för att jag är väldigt introvert och beslutet att åka ångrar jag inte en sekund.

Folk hade extremt fina kostymer/dräkter på sig på konventet och på lördagen förgyllde vi Alingsås centrum med en steampunk-parad:

Och jag hade inte heller så pjåkiga dräkter. Den jag sprang runt i större delen av tiden var som en steampunk-samuraj:

Jag hade fått låna ett iaito (träningssvärd som inte är vasst) från en vän och det är första gången jag faktiskt hanterat ett metallsvärd ordentligt, så alla som kan nåt om svärd: snälla blunda för fel jag gör. Att springa runt med svärd i sidan är dessutom ganska opraktiskt, men det kändes ganska coolt att sitta och äta på en sushi-restaurang i den dräkten.

Min andra dräkt använde jag på balen som var på lördagskvällen och jag måste säga att jag (precis som alla andra) såg helt fantastisk ut:

Det var inte bara alla dräkter som var fantastiska, även människorna som bar dem var det. Trots att jag inte kände någon så kände jag mig väldigt välkommen av alla jag mötte. Att få nya vänner i den miljön var inte svårt, även för mig som inte är så social mot främmande människor. Sen hjälpte det att jag hade varit på lajvet Krigshjärta: Svart vatten i somras, för det gjorde att jag kände igen en del och en del kände igen mig och man hade ett gemensamt samtalsämne. (Kanske kommer jag berätta om lajvet för er nån gång här på bloggen framöver.) 

Nya vänner! (Och ett blogginlägg om steampunk vore ju inte komplett utan ett sepiafoto ;)

Konventet avslutades med en dräkttävling där jag övertalades att vara med (det behövdes inte så mycket övertalning egentligen). Jag trodde inte jag skulle vinna och det gjorde jag inte, men det var kul att både visa upp sig och se alla andra fina dräkter.

Vinnarna i dräkttävlingen.

Mycket mer hände på konventet, men jag måste ju ha nåt att berätta för er nästa gång vi ses. Jag hade i alla fall en fantastisk helg med fantastiska människor och det var givetvis tråkigt att åka hem. Men känslan av konventet den har jag kvar och jag känner mig gladare än jag gjort på väldigt länge. 

Tack till alla som var på konventet och gjorde det alldeles underbart! Syns nästa år i Gävle?