Här får ni mig bakifrån och framifrån samtidigt. Hoppas det känns lite bättre nu.
(Matte ropar att jag inte ska glömma bort Semlan. Okej då, jag kommer berätta lite om Semlan också.)
Semlan och jag har det fortfarande bra, även om matte är retsam ibland (varför bråkar hon bara med mig och inte med Semlan?). Hon har också varit hemma en massa och verkat lite nere. Förstår inte varför, hon kan ju spendera så mycket mer tid med oss nu. Och hon är ganska bra på att fylla på goskontot när det är tomt. Tror ni inte på mig? Titta på de här filmerna då, så får ni se vad duktig vår matte har blivit på gos:
Matte hittar på tokiga saker när dagarna verkar helt normala också. Hon har till exempel fått för sig att hon ska börja lyfta mig! Eftersom det är tydligt att jag inte kommer kunna träna henne till att vara en perfekt betjänt låter jag henne hållas och hon brukar släppa ner mig när jag stretar emot och gör hon inte det försöker jag bita henne för att visa vem som bestämmer. Det kan faktiskt nästan vara mysigt att bli buren på ibland och då kan jag stanna en hel halv minut. Fast berätta inte för matte att jag tycker det är okej!
Nu har ni fått en liten uppdatering om oss. Jag, Semlan och matte vill också skicka en försenad jul- och nyårshälsning till Originalmatte som tog in oss och de andra Östgötakatterna så att vi slipper frysa i det ruskiga vintervädret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar