Midsommar

Då var det dags att försöka blogga ifatt... igen. Jag är säker på att ni som läser den här bloggen börjar tröttna på att jag ber om ursäkt för hur lång tid det tar mellan inläggen, så det här är sista gången jag gör det: Ni får helt enkelt acceptera att jag bloggar väldigt oregelbundet ;)

Midsommarhelgen blev väldigt trevlig: Jag fick en välbehövlig paus från jobbet och Tranemo och fick träffaa vänner och familjen.

Det blev ganska mycket tid med hästarna, då de var väldigt smutsiga och stort behov av att ryktas och Lolly uppenbarligen uttråkad då hon någon dag tidigare hade rymt ända till golfbanan. Dum-hästen...

På fredagskvällen blev det dock midsommarfirande: Grillning och spelkväll med rollspelsgänget. Mycket trevligt! Och ska man ta sig nånstans så är det bäst att göra det med stil:

Hoppas ni alla har en bra sommar, även om vädret inte verkar hålla med om att det faktiskt är sommar.

Kattfilm x 3

När Karin var på besök så använde hon sin nya iPhone för att filma katterna lite. Här är de filmerna:

Först ut Nalla och hennes trick:

Och sedan Semlan som beter sig som hon brukar när det vankas mat:

Lyssnar man noga så kanske man kan höra Semlan spinna. Karin hörde det i alla fall när hon höll på och filmade.

Nationaldagen

Jag hade planerat en lugn och slö nationaldag, men mina planer höll inte alls.

Det började med att jag höll på att gå hem från jobbet då Thomas, kommunens naturvårdshandläggare, sa: "Syns vi ikväll?" Jag stod som ett frågetecken och fick då veta att Tranemos naturskyddsförening skulle anordna en naturnatt. När jag vägde mina alternativ: Sitta hemma och glo på Star Trek eller vara ute och lyssna på nattsångare tog det inte många sekunder innan jag bestämde mig för att gå på naturnatten ute vid Tåstarps ängar.

Väl där var det en liten men tapper skara naturvänner. Tre aktiviteter var inplanerade: Lyssna efter nattsångare, locka till sig nattfjärilar med en stark lampa och titta på dem och lyssna efter fladdermöss (vilket man gör med en särskild manick, eftersom det mänskliga örat inte kan uppfatta ljudet). Vi hörde fyra nattsångare: enkelbeckasin, rörsångare, sävsångare och precis innan vi gick hem hörde vi nattskärra.

Att titta på nattfjärilar var lite värre: Det var så kallt att inga insekter hade kommit till lampan eller det vita lakan som hängde vid den. Att lyssna efter fladdermöss var då lönlöst eftersom det inte är nån idé för dem att flyga när det inte finns nån mat att fånga.

Det var väldigt trevligt att få prata med folk som är lika intresserade av naturen som jag och få tillfälle att nörda ut lite på området. Att sitta runt en eld och grilla korv gjorde inte saken sämre. Runt klockan ett var jag hemma igen och trodde att jag var färdig med mitt nationaldagsfirande.

Jag hade fel.

Morgonen efter ringde nämligen pappa och berättade att de hade planer på att komma och hälsa på mig tillsammans med faster Mona och hennes man Bengt. Och de, till skillnad från mig, fullföljde sina planer. Vi fikade, pappa byggde ihop ett nätfönster så att jag kan vädra i lägenheten när det blir varmt och sedan släpade jag med dem Tranemosjön runt. Jag tror att alla fyra uppskattade det och jag fick leka lite guide.

Här läser de på informationstavlan vid Tåstarps ängar.

Alla vågade gå på hängbron över Assman, till och med mamma.

Halvvägs, med utsikt över hela Tranemosjön-området och Tranemo kyrka. Antalet aktiva fotografer: 2.

Det blev en väldigt trevlig nationaldag, trots att mina planer inte hölls eller kanske på grund av det.

Sushi!

I helgen hade jag besök av Karin (till Nallas stora förtret). Det var hur kul som helst, även om det enda som finns att göra i Tranemo är att gå runt sjön. Så i brist på saker att göra bestämde jag mer eller mindre enväldigt att vi skulle göra den senaste typen av maträtt som jag lärt mig att göra: Sushi!

Detta var andra gången jag gjorde sushi (kendo- och iaido-tjejkvällen för många år sen räknas inte). Första gången blev resultatet en fin matlåda:

En matlåda som gjorde en måndag lite roligare.

Nu är det så att Karin inte gillade sushi senaste gången hon åt det, men jag hade ett sätt att övertala henne att gå med på att äta det nu: Ingen rå fisk på våra sushi-bitar. Och för att vara helt ärlig så skulle jag inte våga använda rå fisk. Istället använde vi rökt lax, crab sticks, omelett, avokado, gurka och morot.

Den viktigaste delen av sushi är riset som är smaksatt med risvinäger och socker. När riset är färdigkokat ska det svalna på ett träfat och man ska vifta undan ångan med en solfjäder, stod det i de flesta recept jag hittade. Jag hade inget stort fat, men jag tog bortviftandet av ånga på största allvar:

Vifta bort ånga från ris: It's serious buisness.

När riset var klart gjorde vi antingen rullar av det tillsammans med nori (sjögräs) och fyllning eller gjorde små kuddar och la saker ovanpå.

Karin gör en rulle.

En vass kniv är viktig för att få snygga bitar av rullarna, men ibland hjälper inte ens det när nybörjare är i farten. På bilden skapas ännu en deformerad bit.

Resultatet blev helt ok för nybörjare, och det var definitivt gott (trots alldeles för salt omelett). Det sägs att sushi är väldigt svårt att göra och det anser jag är både rätt och fel. Att göra sushi lik den man får på resturanger det kan jag tänka mig är riktigt svårt.Men att göra god sushi utan rå fisk (och utan för höga ambitioner) är lätt, tycker jag.

Slutresultatet som sedan avnjöts till säsongsavslutningen av Doctor Who säsong 6. Karin, som tidigare ogillat sushi gav resultatet tummen upp.

Bröllop och besök. Katter och konst.

Förra helgen så blev det ganska trångt i min lägenhet: Nästan hela berättarkvällen skulle sova hos mig (och katterna). Det började redan på onsdagskvällen då Olle kom med buss. Fast Olle är så smal så det är inte trångt med honom i lägenheten :P Eller ja, min lägenhet är så stor att det funkar bra med två personer i den ;)

Sedan på fredagskvällen kom alla andra. Jag tror nästan att det var ren tur att de kom till rätt ställe, för de hade ingen koll alls eftersom de hade räknat med att Olle skulle följa med i bilen och undvikit att tänka på att ta med karta fram tills dess då resan påbörjats och det redan var för sent.

Nåja, fram kom de och vi åt tacos och alla sex trängde ihop sig i köket, eftersom vi ville öppna fönstret och då måste givetvis dörren vara stängd. Dessutom var köket kattfritt nästan ett helt dygn, eftersom Karin som är kattallergiker skulle sova där. Karin var också väldigt snäll mot mig och gav mig en födelsedagspresent. En väldigt nördig födelsedagspresent:

Två stycken affischer med en viss serie som tema fick jag. Dock sitter bara den här uppe på väggen än så länge då jag inte hade ram till den andra så den får jag visa nån annan gång.

Vad tyckte katterna om allt då? De blev naturligtvis lite upprörda över att jag släppt in så många människor i deras lägenhet.

Mycket upprörda katter.

Men på det hela tog de det bra och det var ju väldigt spännande att för första gången få höra någon snarka tyckte både Semlan och Nalla som låg och stirrade på Magnus jättelänge när han sov.

Så varför sov alla över hos mig? Jo, på lördagen skulle vi på bröllop i Grönahög, som ligger ungefär tre mil norr om Tranemo. Efter en del logistik (det är inte helt lätt att förflytta sex personer med en bil för fem om man vill vara laglig) så var vi där. Vigseln var jättefin och festen var trevlig. Extra roligt var att få träffa en gammal klasskamrat som kände brudgummen (världen är ibland väldigt liten, med tanke på att jag lärde känna bruden först).

Vi i berättarkvällsgänget kan man väl säga gav tre bröllopsgåvor:

• En korg med allt som man behöver för att dricka te
• En saga/dikt om hur brudparet träffades (det var ju faktiskt mer eller mindre vårt fel)
• Och en berättarkväll

Rätt ska vara rätt tyckte bruden och bestämde att Olle skulle tända ljusen i sann berättarkvällstradition.

Berättarkvällen var efter festen och skedde på brudparets initiativ och det var jättemysigt. Jag säger att det var en bröllopsgåva ifrån berättarkvällsgänget eftersom vi hade med oss en hel bunt med sagor (och för att det ur sagosynpunkt ser snyggare ut om man säger att vi gav tre gåvor ;)  

Hela helgen var jättetrevlig, men det är ganska skönt att ha en helg för sig själv nu. Fast samtidigt känns det väldigt ensamt efter ett par helger fulla med folk...

Sandödlor och sandbin

Idag började med strålande solsken så jag beslutade mig för att ta mig ut på en lite längre tur och leta efter några värmeälskande krabater. Målet var ett gammalt grustag cirka fem kilometer söder om Tranemo, den enda kända lokalen för sandödla (nationellt rödlistad som VU) i gamla Älvsborgs län.

Cykelvägarna i Tranemo är så raka så att man kan dö av tristess. Tur för mig att jag inte valde att gå till grustaget.

Eftersom jag varken var bekant med arten eller med platsen räknade jag inte med att få se någon, även om jag hoppades. Jag behövde inte gå så långt innan jag faktiskt fick syn på en. En hona (tror jag) som låg och solade på en sten.

Mönstret på ryggen är väldigt vackert och jag har fått höra att det skiljer sig från individ till individ. Naturvårdshanläggaren i Tranemo kommun håller tydligen på att försöka skapa en databas över de individer som finns i grustaget.

Sedan traskade jag runt hela grustaget i biologfart, med ögonen inställda på att se fler ödlor. Nu såg jag inga fler, men jag kanske hörde en som sprang iväg och gömde sig när den upptäckte mig, men jag vet inte vad för djur det egentligen var. Däremot såg jag andra intressanta saker, bland annat en massa bin. De flesta jag såg tror jag var vårsidenbin (Colletes cuniculaarius), men jag såg även några sandbin (troligen Andrena vaga).

Vårsidenbina känner att det är vår i luften. Som mest var det tre hanar på denna hona.

Att ha sandfärgade byxor på sig när man är ute och går bland insekter som bygger bon i sand kanske inte är det bästa ;) Men alla bin jag stötte på idag var snälla och det var bara den här som landade på mig.

De flesta bin hade fullt upp med att gräva bon i sanden. Här är ett sandbi.

Vy över grustaget. Det tog mig cirka två timmar att ta mig runt i det. Så blir det om man är biolog ;)

Till sist tog jag den raka, raka cykelvägen hem igen. Det var en väldigt trevlig tur och en plats jag planerar att besöka igen. Det var skönt att det var så tyst; förutom enstaka bilar, en paramotor och något som lät som en grupp festande människor (någon vrålade i alla fall "sånger") så var det enbart fåglarna som hördes.

OBS: Jag har artbestämt bina genom att jämföra med bilder på nätet, så de kan mycket väl vara felbestämda.

Mattsäng

Jag har fått byta en av mina mattor till en bredare på grund av att en viss katt tyckte att det var trevligt att kloa på det slitna golvet som inte täcktes av den gamla mattan... Samma katt tyckte att den ihoprullade versionen av den gamla mattan var en utmärkt säng.

Vadå "matta"? Du är inte riktigt klok, det här är en kattsäng.